
Blåviks gård, torsdag kväll i början av september. Från fönstret ser vi en älgko med två kalvar som diskret drar sig mot äppelträdet. Vi smyger med kameran genom rutan för att inte skrämma dem. Skitiga fönster är en styggelse... När maken väl är ute i trädgården visar sig trion vara måttligt rädd och låter sig snällt fotograferas.
Sno äpplen - jag? Aldrig, kollar bara lite.
Hm, nån som sett Älgstigen?
Tigger du stryk, eller?
Jag gömmer mig här. Så länge.


Det kallas framstupa sidoläge, nånting...
Kan ingen röja i den här röran?
Kom ungar, vi drar.